För alltid

Hoppet. Hoppet!

Och.
Är i Göteborg över helgen. Så sjukt mycket jag behövde det, känner jag. Föräldrar, systrar, Ruth och Hilda. Familjedag i Slottskogen, spelkväll, drinkar i Linné, ord av samma ursprung. Lycka.

Och hoppet, fortfarande.

3 thoughts on “För alltid

  1. Hej, halkade in här igen efter ett par års bortavaro..o måste bara säga att dina texter nu är av en helt annan karaktär än av hur de var då, så dystra…en sån kontrast till de glada, då. Vet ju inte alls vad som pågår i ditt liv men hoppas att allt löser sig till det bästa o att texterna blir åt det gladare hållet igen. Kärlek ska göra en lycklig, glöm inte det..

  2. Då är du välkommen tillbaka!
    Jo, det är nog en viss skillnad i språket. Jag tror inte att jag är dystrare nu, bara mindre fejk. Fast jag vet inte riktigt.
    Kärleken kommer nog göra mig lycklig, en gång.
    Tack.

  3. Skönt att komma ifrån lite, få miljöombyte…
    Och visst är det så att hoppet är det sista som överger människan…

    Kram!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s